Förlust mot Romelanda - ett halkande steg framåt

Romelanda drog det längsta strået och vann med 2 – 1 mot IFK Björkö på onsdagskvällen. En superpärla i nättaket och en mittback på tvåhundrafemtio centimeter var det som tillslut överlistade Björkö.
- Spelet finns där, vi har en bit kvar men tecknen är tydliga, sa assisterande tränare Andreas Andreasson efter matchen.
Romelanda drog det längsta strået och vann med 2 – 1 mot IFK Björkö på onsdagskvällen. En superpärla i nättaket och en mittback på tvåhundrafemtio centimeter var det som tillslut överlistade Björkö.
- Spelet finns där, vi har en bit kvar men tecknen är tydliga, sa assisterande tränare Andreas Andreasson efter matchen.

- Visst finns det saker att jobba på. Men det var skönt att göra en så pass bra match efter debaclet mot Torslanda sist. Vi är ett bra lag och om alla jobbar åt samma håll kommer resultaten att komma, fortsätter han.

Svårspelat
Även om Björkö numera vant sig vid minusgrader och snöyra var planen i Romelanda svårspelad. Någon hade glömt att klippa konstgräset. Vinterfrosten bet sig fast på ett sätt som ö-fötter, vana vid den milda västanvinden och töväder, hade svårt att hantera.
Coach G har under januari och februari övat laget på presspel. ”Sälj dig hellre än att stå två meter ifrån och glo” har varit ett mantra. När underlaget är isbana blev det en övermäktig uppgift.

Matchanalys
Romelanda, till vardags i division fem, öppnade målskyttet genom att sätta en riktig pärla bakom Mo i mål. Ett inlägg från högerkanten hittade en sträckt vrist och det var bara att bita i det sura, hämta bollen och gratulera till att ett sådant mål sattes i en oviktig träningsmatch. (om nu inte killen, mot förmodan, har förmågan att ofta få på träffar av sådan kvalitet)

IFK Björkö spelade stundtals mycket bra. Ett vårdat, behärskat spel ledde till en hel del målchanser. Victor hade minst ett friläge och stolpe och ribba stod i vägen vid inte mindre än tre tillfällen.

Och hade Romelanda inte haft en sträckt volleyvrist i världsklass och en mittback på 2,5 meter hade Victors hörnmål räckt gott åt segern.
Hade dessutom Thuresson satt sitt hoppvolleyvänsterskott i något annat än stolpen hade matchen förmodligen svängt åt grönt håll.

Nu blev det förlust med 2 – 1 men ett rejält steg fram jämfört med förra matchen. 2 – 1 var inget orättvist resultat, med 1 – 2 hade inte varit det heller. Sådan är fotbollen, bollen är rund. Allt kan hända . Men spelet lovar gott och även om det finns detaljer att jobba på har en del av Coach Gs tränande börjat sätta sig hos gubbarna som gjorde ett bra jobb på en stelfrusen romelandskt konstgräsplan.

Laget som spelade
Mo
Janne Konung, Matte, Karlsson, Mattsson
J.Fransson, F.Thuresson, Mo, Forse
Siljat, Linus,
Victor G, Gustaf

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0