Efter två säsonger lämnar Göran Gulic jobbet som förstetränare för IFK Björkö. Spelare, ledare och supportrar kommer sakna Gulic som på kort tid gjort avtryck i klubben.

Göran Gulic kom till klubben inför säsongen 2012. Det stod klart ganska snabbt att Gulics intresse för fotboll var i det närmaste oändligt. Han följde inte bara lagen i Björkös serie, han åkte också runt i Europa och studerade storlagens fotbollsträningar för att kunna ta med sig influenser till Björkövallen. Det har resulterat i att vi har kört ”Arsenalaren”, tyskt passningsspel och ”Barcelonakondis”.

Göran Gulic första säsong kunde ha slutat bättre. Vi slutade sist i 4b och ramlade ner i femman. De ska dock kommas ihåg att poängskörden hade räckt till en mittenplacering i den andra fyran. Det var en tuff serier och Björkö hade rejält otur det året.

Inför säsongen 2013 stod Björkö bättre rustade. Fler folk på träningarna, Björkös spel hade anpassats efter Göran och Göran hade anpassat sig efter sina spelare. En relation hade byggts. Björkö misslyckades tyvärr att ta sig tillbaka till division fyra. På matchens sista spark (övertid) avgjorde Bergums IF i kvalet på ett kylslaget Heden och det avgjorde Björkös öde.

Däremot minns vi alla årets Skärgårdscup med enorm värme. Björkö, genom Haglund, avgjorde finalen mot Öckerö i matchens sista minut. 4-3 i en match som Öckerö dominerade men där Björkö spelade, och coachades, smart. Festen, känslan och lyckan efter en sådan insats saknar motstycke i fotbollseuropa. Nåja. För oss, fotbollspelare på den här nivån, är det svårt att överträffa.

Göran har inte bara gjort avtryck bland spelare och ledare runt a-laget. Han har även gästspelat på Björkös ungdomars träningar. Något som har uppskattas väldigt mycket av de små och deras föräldrar och tränare.

Vi avslutar med en intervju med Göran.

Ditt bästa minne rent sportsligt?

Det får bli flera stycken. Landslagets framfart i VM under sommaren 1994.

1995 GAIS under BA Strömberg. Glömmer aldrig när Oddevold vann på Ullevi efter en miserabel insats av domaren. Efter matchen skenade, bokstavligen, gamlingar med rullator mot spelaringången för att få en chans att smiska domaren med spelprogrammet. Rätt komiskt, hardcorefansen fick stå tillbaka för det gamla gardets ilska!

1996 GAIS P79, tog sig från att klass 3 till Pojkallsvenskan med i princip samma lag. Spelade kvartsfinal i J19 DM som 16/17-åringar, var alltså bland de 8 bästa J19-lagen som 17-åringar! En spelare blev bofast i A-laget, Lukasz Chmaj.

Arsenal 2003/2004, en hel säsong utan förlust, första och hittills enda gången det hände sedan 1889. Ett makalöst lag med massa profiler!

GAIS P92 2008, vann sin Pojkallsvenskaserie med marginal och lämnade Elfsborg, Blåvitt, Halmstad m.fl. långt bakom sig. Förlorade semifinalen i Pojk-SM mot Norrköping efter oturligt självmål. Norrköping tog sedan SM-Guld. Extra minnesvärt då 31 av 32 spelare i spelartruppen fick spela i Pojkallsvenskan. Tabellraden 18 14 1 3 65-26 +39 43 poäng

Barcelona 2009, det kommer dröja ett tag innan världen får se ett så överlägset och välspelande lag igen!

Våren 2013 håller jag rent personlig som en fantastik period. Vi spelade grymt och mosade allt motstånd. Och trots lite svårare på bortaplan så skapade vi enormt mycket chanser. Mosningen av de kommande seriesegrarna Mölnlycke med 7-3 och bortasegern mot GAIK sticker ut.

Bästa minne rolighetsmässigt (spelare, händelse)?

Emilio Rossi, GAIS P92, en totalt underbar spelare. Kunde göra vad som helst på planen och säga obetalbara saker. I en match i Pojkallsvenskan gjorde Emilio tunnel på samma spelare tre gånger i rad i samma sekvens. Till slut grät den tunnlade spelaren. Man kanske inte skall skratta eller le när någon gråter, men Emilio undrade varför han ville åka på så många tunnlar i rad, svårt att hålla sig för skratt då.

Haglunds mål i Skärgårdscupen och hela sekvensen fram till målet får mig att le också.

Var spelar Björkö om 3 år?

Om Björkö fortsätter med att vara bra fram till Skärgårdscupen för att sedan göra en halvhjärtad insats på hösten kan man i bästa fall etablera sig som ett mittenlag i div 4.

Jag hoppas att viljan finns i framtiden, för Björkö har talanger och organisation för att spela högre upp i seriesystemet.

Vad händer 2014?

För egen del måste jag leta jobb. Jag sa upp mig från mitt jobb vid årskiftet 2012/2013 och tog ett avgångsvederlag som räcker fram till juni 2014. 11 av 18 månader tillägnade jag Björkö och hade väl hoppats se Björkö i div 4 nästa år. Jag vill på ett eller annat sätt syssla med fotboll i någon omfattning, men jag prioriterar "vanligt" jobb just nu. Det kan hända att ni hittar mig som assisterande tränare i en div 2-förening, vi får se, förhandlingar pågår.

Vad tycker du om IFK Björkö som lag/förening?

Fantastisk förening, sköna människor på all poster och en toppenanläggning! Med viss risk för att svära i kyrkan måste jag ändå säga, skaffa konstgräs! Jag kände mig väl mottagen, hade förutsättningar nästan på proffstränarnivå. Jag kunde fokusera på träningar och matcher till 100%, makalöst på denna nivå. Jag kommer minnas min tid i Björkö med välbehag!

Vi tackar Göran Gulic för de här åren och önskar honom all lycka med framtida utmaningar inom fotbollen, och privat.

Förlust med 3-1 mot Bergum innebar att drömmen om division fyra får vänta ytterligare ett år.

Björkö fick en gratischans att avancera till division fyra. Efter att ha slutat fyra i division 5b gjorde omständigheter i kvalet till division 3 att fyran i division 5a och division 5b gjorde upp om en plats i fyran genom ett kval.

Så på ett kylslaget Heden har Björkö mött Bergum två gånger på en vecka. Efter första matchen, när Björkö vann med 2-1 och spelade som ”bortalag” såg det mycket bra ut för de grönvita. Men strax innan den andra matchen kom information, från bland annat linjemannen, att vid ett likaresultat skulle straffar avgöra vilket av laget som avancerade till division fyra.'

På sidan 28 i dokumentet ”Tävlingsbestämmelser år 2013” som finns att hämta på Göteborgs fotbollsförbunds hemsida står det: Kvalet genomförs via dubbelmöte hemma – borta varvid, om poäng och målskillnad är lika efter andra matchen, mål på bortaplan räknas dubbelt.

Att domarteamet inte visste detta, eller har fått annan information, är anmärkningsvärt. Lyckligtvis nog avgjordes inte matchen på straffar.

Om den andra kvalmatchen kan sägas följande:

Björkö inledde bra, tappade sedan något när man hade svårt att komma upp i banan och Bergum tog över. Logiskt nog gjorde Bergum också första målet. Efter målet skadade sig Anton Hjalmarsson som inlett matchen mycket piggt. Björkö hade svårt att få igång något farligt anfallsspel även om slutet av första halvleken såg bättre ut än inledningen.

I andra halvlek tog Björkö över helt och dominerade matchen. Björkös kvitteringen kändes också den logiskt. Om det var Fralle, Båt eller Thuresson den yngre som spelade in från vänsterkanten till Sebastian Carlsson som gjorde mål, det har jag glömt av. Men 1-1 var ett faktum. Och i det läget var Björkö vidare.

Det var kallt, riktigt kallt vid sidan av plan. Men de många tillresta Björköfansen fick se Björkö spela fantastisk fotboll stora delar av andra halvleken.

Bergums 2-1 kom därför som en kalldusch. En frispark och boom: straffläge.

När matchen gick över på Fergietime, och Haglund sprang omkring på Heden och lovade om avgörande mål i matchens slutskede (med avgörandet mot Öckerö i färskt minne) kändes det som att Björkö var något hetare än Bergum. Men ytterligare en kraftfull frispark skulle krossa Björkös division fyra-drömmar. 3-1 till Bergum, totalt över två matcher 4-3 och vi gratulerar Bergum till en välförtjänt plats i division fyra nästa säsong.

Text: Jonathan Neselrot