Förlust i seriepremiären


Första fakta:
Solsken. 90 minuter. Konst(igt) gräs.
Nu känsloyttring:
Gaaaaaaaaaaaaaaah.

Seriepremiären gick inte riktigt som Björkö hade hoppats på. 3 - 0 och tunga huvuden. Vi tar det från början:
Första två minutrarna var bra.
Följande 32 katastrofala. Sedan avslutades halvleken helt okej och i andra lyfte flyget - för att bli metaforisk.

Draken lyfter i motvind
Istället för att plocka fram hårtorken i halvlek valde Göran att börja med det som var bra. Han pratade om vilja, inställning och att göra sitt bästa. Dagispedagogik. Men det fungerade. Trots att Väster ledde inför andra halvlek med 3 - 0 gick de gröna eleganterna ut och avslutade matchen på ett sätt som anstår ett divisionfyra lag.

- Starkt gjort att kunna nollställa sig på det sättet som killarna gjorde i halvlek. Det är självklart inte godkänt att släppa till som vi gjorde i första och den dåliga delen av matchen kan inget ändra på. Men vi måste se till det positiva och det är det vi tar med oss, säger assisterande tränaren Andreas Andreasson.

Och i endast en bildlig motvind över en bokstavligt vindstilla plan, lyfte draken.

Nycklarna som låste matchen
Västers tre mål var det som avgjorde matchen. No shit Sherlock, kanske ni tänker. Men så var det faktiskt. Hade de inte gjort tre mål hade matchen slutat 0 - 0. Ibland räcker det med en grund analys av saker och ting. Ska jag försöka bli en aning djupare kanske vi ska prata om markeringsmissen på Västers första, oturen på Västers andra eller lojheten på Västers tredje. Vi kan också prata om Björkös bortdömda mål vid läget 1 - 0. Huvuddomaren pekade mot mittcirkeln och blåste målsignalen (pjiiiiupjiiiu) men nedanför Västers klubbstuga, i hamburgegrillrök, tät som dimmarn i Lützen, vinkade linjedomaren frenetiskt. Någon hade knuffat någon i ryggen och huvuddomaren gjorde wash-out, ergo: Forses mål dömdes bort.

Kom ihåg det bra
Andra halvleks första tolv minuter var bra. Riktigt bra. Frenesi, tanke och vilja var vad som visades den ganska digra skara tillresta bortasupportrar. Hade Gurra snubblat in bollen efter tre minuters spel var känslan att en vändning inte var långt borta. Visst, att vända 0 - 3 till en poäng eller tre kräver mer än bara en go känsla, men det är den känslan, de tolv första tolv minutrarna av andra halvlek som vi tar med oss in i säsongen. Väster spelade sitt spel och gjorde det bra, tillräckligt bra. 3 - 0 kan man inte skoja bort. Men faktum kvartstår. Hade vi presterat under första 45 som vi gjorde under andra halvlek hade matchen kunnat sluta med seger.

Små anekdoter
Detta var Görans första tävlingsmatch som tränare för ett seniorlag.
Detta var J.Mos första tävlingsmatch som spelare för ett seniorlag.
Mini var tillbaka. Den brutna foten är hel.

Laget som spelade
Mo,
Janne, Thure, Mattsson, Filip,
Matte, Mo,
Fransson, Fralle, Forse,
Gurra,
Siljat, Nerme, Mini, William, Karlsson

Länkar (eftersom Björköbloggen är Fotbollssveriges snabbaste mediekanal kan det vara så att varken Väster eller IFK Björkö har hunnit få ut några officiella matchrapporter ännu)
Västers hemsida
IFK Björkös hemsida

Vi kör en liten filmsekvens också. Inte så mycket att hänga under julgranen men J.Mo blir säkert glad att hans frispark fångades och renderades in i evigheten. Tack J.Mo. Tack Apple. Och tack Avid.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0